Nu & Då

Något som många tror är att siffrorna gällande skilsmässor nu och på 1990-talet är stor, och att det är fler skilsmässor idag än vad det var förr, men det stämmer inte riktigt – skillnaden är att vi pratar mer öppet om vårt kärleksliv nuförtiden.

skilsmässa sorg göra slut bråkaAtt skilsmässa skulle vara något skämigt och något man inte pratar om, så har det länge varit. Men så är det inte längre utan idag väljer vi istället att prata öppet om våra kärleksrelationer, något som skapat en missuppfattning om att skilsmässor skulle ha ökat i antal. Det stämmer inte. Antalet skilsmässor i Sverige har till exempel legat stadigt sedan 70-talet, något man tydligt kan se i tabellerna som finns att hitta i ämnet hos Statistiska Centralbyrån. Så varför tror vi att skilsmässor är vanligare idag än vad de var på 1990-talet? Svaret kan vara så enkelt att vi nästan dagligen bombarderas i media om hur till exempel kändisar skiljer sig om vart annat. Ett exempel på detta hittas bland annat hos Expressen som i fjol listade flertalet svenska kändisar som separerar – och det gör att vi på något vis börjar uppfatta skilsmässan som vanligare. Men vad vi inte ser är vad som händer bakom stängda dörrar bortom kamerornas blixtar och journalisternas fyndiga texter som speglar de lugna och vuxna separationerna med sådan där sockersöt underton – i hur skilsmässan beskrivs i offentligheten är sällan lik hur den gått till i verkligheten och det är något att lägga på minnet.

Skilsmässans baksida

Att skilsmässor ofta framställs som lugna och sansade av media är inget nytt, så var det även på 90-talet, om än att någon skandalrubrik slank med då och då. Men i verkliga livet är skilsmässan inte lika vacker, och slutar nästan alltid hos tingsrätten som ett familjerättsligt ärende. Och vilka ärenden som hanteras här kan man läsa mer om hos familjensjurist.se/fragor-och-svar/tingsratten. Men är man intresserad att veta mer om hur skilsmässans baksida ser ut är ett tips att kika in på vad svenska YLE skriver i ämnet. I en artikel hos dem tar man nämligen upp hur felaktig bilden i media av skilsmässan är och hur barn som är med om att dennes föräldrar skiljs faktiskt reagerar, mår och vad statistiken säger om barnets eget liv framöver, en tänkvärd artikel som inte gömmer sig bakom argumentet ”bäst för barnen om vi skiljer oss” med andra ord.

Känner du dig stressad och har känt dig mer stressad de senaste åren än vad du gjorde förr? Det är inte så konstigt, forskaren Torbjörn Åkerstedt menar nämligen att 1990-talets finanskris gör oss stressade än idag.

stress jobb kontorNär 90-talets finanskris var över sedan tre hela år märkte Socialstyrelsen en stor skillnad och stark ökning i antalet långtidssjukskrivningar och forskaren Torbjörn Åkerstedt menar att detta beror på sviterna av stress vi drog på oss när finanskrisen väl var i högblommning. Och den främsta orsaken till sjukskrivningarna var just stress – men vad ör det egentligen som händer när vi blir stressade?

Vad betyder stress?

När vi blir stressade så ställer kroppen in sig på att slåss eller fly vilket gör att vi faktiskt reagerar fysiskt. Till exempel är det många som upplever sig få häftigare andning och handsvettningar när de blir stressade och det stämmer med vad som händer i kroppen. När man blir stressad så ökar nämligen aktiviteten i det autonoma nervsystemets vilket innebär att blodet pumpar fortare vilket i sin tur gör att man börjar andas snabbare. Detta skickar syre till musklerna vilket gör att man kan känna sig spänd och uppe i varv i stressiga situationer (källa).

Varför upplever vi stress och vad blir konsekvensen?

Känslorna som uppkommer vid stress är som sagt samma känslor som kommer när vi upplever hot, men det krävs ingen hotfull situation för att vi ska känna av stress. Det kan vara något så enkelt som att oroa sig inför ett viktigt möte, hur det ska gå på jobbet imorgon eller funderingar kring hur man ska hinna med saker man planerat som framkallar stressen – men oavsett anledning så blir resultatet det samma. Utdragen stress som ständigt byggs på blir till en lågintensiv stress som ständigt är närvarande och om man inte vilar eller gör något åt stresskänslorna kan detta på lång sikt leda till att man blir sjuk. Med andra ord är stress en faktor som både ökar risken att få hjärtinfarkt och ökar chansen att bli utbränd om man inte tar tag i sin stress.

När högkonjunkturen efter det glada 1980-talets tillslut försvann, så försvann även alla yuppies och finansvalpar från Sveriges finanskvarter och kvar fanns enbart en annalkande fastighetskris till följd av avskaffandet av kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden.

536477-housing-market-risk

Idag är det inga problem att få bra och låg ränta på sitt bolån och det är enkelt att få ett acceptabelt belopp vid försäljning av sin bostad. Men under 1980-talets slut och i början av 90-talet rådde en djup finansiell kris på fastighetsmarknaden som orsakade ett fall i fastigheternas värde. Det var framförallt kommersiella kontorsfastigheter som tog den grövsta smällen men krisen slog även igenom på vanliga bostadsrätter och villor där dess värde minskade med omkring två tredjedelar och i mer tursamma fall minskades värdet enbart med upp till 20 % av ursprungsvärdet. Denna kris sägs slutat under 1994 men efterdyningarna märktes dock en bra bit in på 2000-talet och det är inte förrän nu som både den privata och den kommersiella bostadsmarknaden återhämtat sig helt.

Varför blev det kris?

Många hävdar att det är 80-talets högkonjunktur som var startskottet till den kommande fastighetskrisen eftersom att kontorshyrorna pressades upp till skyarna under detta årtionde vilken således föranlett en djupdykning. En annan syndabock har kommit att vara de alltför generösa bankkrediter som beviljades i samband med hyreshöjningarna under 80-talets mitt. Andra hävdar och den främsta boven i dramat var skattereformen som gjordes mellan 1990 och 91 bär främsta ansvaret i och med förändringarna i ränteavdragen som ledde till en fördubbling av de redan höga räntekostnaderna. Dock ska understrykas att det förmodligen är en blandning mellan dessa två och andra aspekter som föranledde denna kris.

Hur skyddar man sig från att hamna i en fastighetsbubbla?

  1. Håll koll på bostadsmarknaden – försök att hålla dig uppdaterad på när förändringar sker på bostadsmarknaden och i aktiehandeln för att vara redo att sälja innan en djupdykning sker.
  2. Se över dina lån – var noga innan du tar ett lån och se till att jämföra alla banker innan du väljer bank eller långivare.
  3. Se över dina tillgångar – i fastighetsbranschen är det lätt att ta sig vatten över huvudet så se till att bygga upp ett ordentligt kapital innan du expanderar din verksamhet.